Livet
Ibland är de inte så lätt. Allt kommer ikapp en och man får en tankeställare. Filip funderar mycket över livet och frågar varför och var. Saker förändras och så står man där och tänker tillbaka. Extra mycket när barnen också påminner en. Fina minnen som förblir minnen. Jag känner en sorg över hur allt blev. Igår kändes det extra jobbigt som att någon gått bort och lämnat mig. Så allvarligt var det inte men de kändes så. Kanske vägarna möts i framtiden? De återstår att se.
När jag känner mig nere så ser jag på mina barn. Ljusen i mitt liv. Jag är lyckligt lottad som har min fina lilla familj. Älskade sambo och finaste barnen. De är för dom jag finns. Vi är starka. Vi har så mycket spännande framför som väntar. Jag älskar er.
Så djupt de här blev, men känns skönt att skriva! Nu väntar vi bara hem pappan i huset sen ska vi mysa hela helgen tillsammans. Kärlek.